kanske dags att blogga lite då?
vem vet, inte jag.
nä seriöst så ska jag bli lite mer som nina och skriva mina inlägg när jag känner för det istället för att ha någon varje-dag-press. så de så!
man ska må bra annars är det ju ingen idé. själv är jag ganska skyldig för att inte ha mått så bra på sistone, vet inte riktigt vad det är. obotlig hypokondriker kan man kanske kalla mig, kvällarna är värst. som en gammal svenska dänga, det blir värre framåt kvällen. eller går den inte så? iallfall så måste jag göra något åt det men jag intalar mig själv att det kommer gå bättre, jag tror att det är latheten som spökar och kanske också fegheten. men fan, det är inte kul att inte må bra.


såhär trevlig är jag när jag är inne i att lära mig mina repliker,
bild tagen från fina paulina (det rimmade ja)