Idag mår jag bra, det är skönt. det går liksom uppochner.

att det blir bättre och bättre har mkt att göra med något som angelica sa, hon sa att musik hjälper igenom det mesta och då började jag fundera på om det verkligen stämmer. jag har inte känt mig bättre fast jag har lyssnat och lyssnat på musik varje dag.
men så igår när jag var hos mamma på biblioteket och kollade skivor hittade jag sunrise avenues skiva on the way to wonderland som jag lyssnade sönder innan och under pier pressure för två år sen och nu hade typ glömt bort.
så jag lånade den och har nu lyssnat på den nonstop, Samus texter ger mig rysningar, dom stämmer och är så fina att jag dör.
så there you have it, jag har hittat tillbaks till dom och till en liten bit glädje.
här har ni en liten bit som jag gillar:

Cause my dreams are all blind
they take me back to our time
and make you be mine only
let me leave tears behind
I dry them only for you
and make you be mine only.




åhåh fint säger jag bara. tack samu!