UTMANING DAG 02 11/12 2010

Dag 02 – Min första kärlek

okej, den här är svår. jag har sämsta minnet i hela världen, men let's try!

när jag gick på abrahamsbergsskolan gick jag i samma klass som två killar vid namn Daniel och Anders. dom var dom där populära, socker söta killarna som alla tjejer gillade. Anders var blond med fina blåa ögon och han stod på fotbollsplan redo att skjuta mål redan någon minut efter rasten hade börjat. Daniel, åt andra sidan, hade föräldrar som var från chile. han hade mörkt hår och bruna sammetsögon som alltid såg så snälla ut. tror att det är han som har gett mig min svaghet för snälla ögon, antagligen. iallafall så var dom båda hysteriskt populära i våran klass, alla tjejer gjorde sig till för dom, inklusive mig såklart. även fast jag inte riktigt passade in med alla tjejer (tell me, when do i? hatar tjejer tyep) så var vi exakt lika på den punkten. i början kunde jag inte bestämma mig om jag gillade anders eller daniel bäst, det var olika varje vecka. men jag kommer fortfarande ihåg deras ögon, daniels mörka och snälla, anders blåa och pigga.

men! eftersom jag inte kommer ihåg alls mycket om dom fina pojkarna på abrahamsbergsskolan så kan jag alltid berätta om min första ''kändiscrush''. men inte ens där var jag lik alla andra som på den tiden var kära i nsync's och hanson's, nej. på denna tiden var jag väldigt mycket på min pappas teater i norrköping, när jag var typ elva så gjorde han mycket musikaler och när han fick rollen som fågelskrämman i ''Trollkarlen från OZ'' så satt jag på första raden på 13 föreställningar. för er som känner till Trollkarlen så vet ni att det finns ett fegt lejon med, i Norrköping spelades det lejonet av Jesper, eller jeppe som han kallas. på den tiden var han väl i sena 20-års åldern och han hade dom största och snällaste ögonen jag någonsin hade sett (märker ni mönstret?). jag kommer ihåg att jag älskade honom för hur han alltid gav mig stora bamsekramar, och hur han vinkade till mig i applådtacket, jag kommer ihåg att han alltid lös upp när jag var med pappa bakom scen och jag kommer ihåg att pappa sa att han kommer bli en bra pappa en dag. Jeppe är fortfarande en av dom snällaste vuxna männen jag har träffat i hela mitt liv. varje gång vi ses och han kramar mig och säger att jag har blivit så stor är det som att jag ändå är 11 år igen och sitter längst fram och ser jeppe tacka för applåderna och vinka och blinka åt mig.


fina jesper.

Kommentarer
Postat av: Nina

Meeeen gaaaaah jag kan inte se vad det står! Jävla gråa text!

2010-12-11 @ 20:56:52
URL: http://strumpebyxa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0